Grava tal- och språksvårigheter samt grava läs- och skrivsvårigheter

Vilka svårigheter kan det handla om och vilka resultat kan uppnås?

Det räcker med att ha några av dessa svårigheter - att få hjälp så tidigt som möjligt är avgörande för ett bra resultat. Ta då kontakt med mig för rådgivning eller boka tid så att vi kan träffas.

Tidiga tecken på dyslexi, mm.

0-1 år

• Begränsad eller alldeles för lång ”jollerperiod”
• Är ett tyst barn.
• Imiterar begränsat
• Barnet har sällan blickkontakt.

1-2 år

• Använder få ord.
• Barnet använder samma ord för många saker.
• Barnet pekar på olika saker när han/hon vill ha något.

Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer vid kodning av språket. Karaktäristiskt för dyslexi är att störningen är ihållande. Även om läsningen efter hand kan bli acceptabel, kvarstår oftast rättskrivningssvårigheterna av de fonologiska färdigheterna ända upp i vuxen ålder. Det är vanligt att det är ärftligt. Definition dyslexi: Ingvar Lundberg och Torleiv Höien 1999

2-3 år

• Använder helst inte tal.
• Använder bara ett ord som ersätter en hel mening.
• Begränsat ordförråd.
• Svårförståelig för föräldrarna och för andra.

3-5 år

• Barnet visar inget intresse för lekar där man skall upprepa språkljud och rim.
• Barnet har problem med att lära ramsor.
• Barnet uttalar ofta fel och fortsätter med att prata babyspråk.
• Barnet kan inte känna igen bokstäverna i sitt eget namn.
• Barnet har svårt att komma ihåg bokstäver, siffror och veckodagar.
• Barnet har svårt att återberätta något som har hänt och att följa med vid sagoläsning.
• Barnet har svårt att följa instruktioner och flera i en följd.

5-6 år

• Barnet kan inte känna igen och skriva bokstäver, kan inte skriva sitt eget namn och uppfinner ett eget sätt att stava.
• Barnet har problem med att dela in talade ord i stavelser-t.ex. ”halsduk” i ”hals” och ”duk”.
• Barnet har svårt att känna igen rimord som ”katt” och ”hatt”.
• Barnet kan inte förknippa bokstäver med ljud.
• Barnet kan inte känna igen språkljud - kan t.ex. inte förstå att ”sol” börjar med ett annat ljud än ”bil” eller ”ko”.

6-7 år

• Barnet har fortfarande problem att känna igen och uttala språkljud.
• Barnet kan inte läsa enstaviga ord som ”katt” och ”bi”.
• Barnet gör läsfel som antyder att det inte kan omsätta bokstäver till ljud.
• Barnet kan inte känna igen vanliga, oregelbundna stavade ord.
• Barnet tycker att det är svårt att läsa och är ovillig att läsa.

7 år-9 år

• Barnet uttalar långa eller svåra ord felaktigt -säger t.ex. ”basketti” i stället för ”spagetti”.
• Barnen förväxlar ord som låter lika.
• Barnet pratar tvekande och använder ofta diffusa ord, t.ex. ”saker”.
• Barnet har problem att lära in namn, datum och telefonnummer.
• Barnet har svårt att läsa småord som ”han” och ”här”.
• Barnet gissar sig fram, när det läser flerstaviga ord i stället för att uttala orden.
• Barnet utesluter delar av orden-t.ex.”krokodil” till ”krodil”.
• Barnet har svårt att koppla samman bokstäver med rätt språkljud ex. duk blir ”deukå”.
• Svårt att snabbt benämna bilder, färger, siffror.

10 år-vuxen ålder

• Låg motivation till skolarbete, dåligt självförtroende, ofta trött och ont i huvudet.
• Svårt att känna igen ord.
• Svårt att dela upp ett ord i dess ljuddelar.
• Svårt att hålla språkliga instruktioner eller berättelser kvar i korttidsminnet.
• Tappar bort bokstäver och läser fel på ändelser eller lägger till bokstäver.
• Svårt att uttala ord som är långa och innehåller flera ljud. Speciellt nya ord.
• Ljudar sig fram, saknar strategi för att läsa sammansatta ord.
• Läser text mycket bättre än orden men är extremt beroende av sammanhang för att avkoda ord rätt.
• Svårt att klara av att läsa och skriva nonsensord. dvs. ord utan språkligt innehåll som ex. splaktria
• Svårt att tala i rätt tempo och talhastighet. Ibland otydligt uttal.(Redan från 2 år)
• Svårt att lära in alfabetets bokstäver, årets månader i rätt ordning och multiplikationstabellen.
• Läser allt fort och gissar. Måste stanna upp och läsa om när innehållet blir obegripligt.
• Kastar om bokstäver, stavelser och siffror.
• Förväxlar bokstäver och ofta tonande/tonlös konsonant
• Sammanblandar höger och vänster.

Åtgärder

Allra först genomför jag en kartläggning över vilka dina intressen är och vad du är duktig på. Därefter kommer jag också att undersöka vad du behöver förbättra.

Detta gör jag för att vi ska kunna hitta rätt material och ett arbetssätt som passar oss båda. All forskning visar att det som ger bäst resultat är när insatser sker ofta och i korta pass i stället för färre och långa pass. ”En gång är ingen gång”.

Att lyckas oftare än att misslyckas = motivation = ger inlärningseffekt och speciellt när det gäller olika minnesförmågor.

1. Fonologisk medvetenhet

Att du kan höra skillnader och likheter språkljuden. Du och jag tränar upp din ljudsäkerhet genom att koppla samman bokstaven med rätt språkljud. Vi övar också på att dela in ord i ljud och att höra vilket ord det är av flera ljud i en följd. Att också kunna hitta och minnas ljudens inbördes ordning i orden. Vi övar också på ditt uttal för att du skall bli förstådd och för att du ska kunna minnas språkljuden som munnen formar. Detta förbättrar din förmåga att både läsa och skriva.

2. Språklig medvetenhet

Jag och du kommer att använda språket på olika sätt för att öva upp din förmåga att lägga märke till språkets form och skilja det från dess betydelse och förbättra ditt språkliga minne.Medvetenheten om språkets delar (ord och ljud) och dess form, både vad gäller tal och skriftspråk, kan tränas upp på olika vis. Du och jag reflekterar tillsammans över hur något sägs eller skrivs, eller funderar över hur ord, orddelar eller språkljud kombineras.Vi övar ordens betydelse genom att du t.ex.berättar om händelser du har varit med om. För att kunna avkoda orden snabbt och korrekt behöver du bli medveten om ljuden i orden och vilka språkregler som gäller. Du och jag övar också upp förmågan att både se och höra hela ord. Att känna igen orden leder till att du får bättre läshastighet och ger en positiv effekt på stavningen och så småningom även på läsförståelsen

3. Läsning

Vi övar på bokstavsljud och igenkännande av hela ord. Vi kommer att läsa samma texter gång på gång och olika typer av texter för att du ska bli bättre på att känna igen orden. Du behöver också öva på ordförståelsen. Din läsförståelse övar vi genom att återberätta, sammanfatta eller ställa frågor på det du har läst. Läshastigheten kommer att förbättras.
Ett allvarligt socialt problem som kan vara en konsekvens av dålig läsförmåga är en ökad sannolikhet att i vuxen ålder inte få jobb eller bli arbetslös. Forskning har visat att läsförmågan bland arbetslösa är lägre. Dagens arbetsmarknad ställer stora krav på läs -och skrivförmåga, både på svenska och alltmer även på engelska.  Tyvärr blir många personer med läs- och skrivsvårigheter dubbelhandikappade. De får nämligen problem med båda språken. Det finns forskning som pekar på risken att ”tappa” i verbal begåvning om du undviker aktivt läsande. Ordförrådet byggs på genom att läsa många olika texter. För att utveckla ordförrådet finns mycket bra kompensatoriska tekniska hjälpmedel som jag kan erbjuda dig för att öva upp detta.

4. Skrivning

Vi tränar på att känna igen bokstavsbilderna. Du får ökad kännedom om ordens stavning/stavningsregler. Du övar upp att komma ihåg vilka ljud det är i en bokstavskombination som bildar ett visst bestämt ord. Att kunna koppla rätt ljud till rätt bokstav/bokstäver. Du får hjälp med att öva på ordens ändelser och hur de ska böjas enligt grammatiska regler. Återberättande-fri skrivning,diktamen och avskrivning ger också färdigheter. Enligt forskning utvecklas talspråket först och är en nödvändig grund för skriftspråksinlärningen. Du får använda ordbehandlingsprogram och tangentbordsträning med datorns hjälp för bokstavsigenkänning.

SVAS-svenska som andra språk

Här använder jag språkkartor utifrån Rinkebymodellen.

 

Afasi-förvärvad språkstörning

Vad är afasi?
Afasi är en språkstörning som uppstått efter en hjärnskada, oftast i vänstra hjärnhalvan där språkcentrat finns. Vanligaste orsaken är stroke, men också trafikolyckor, tumörer eller infektioner kan leda till afasi.

Svårigheter
Förbindelsen mellan tankar och ord har blivit störd. Typiskt är att du inte kan finna ord eller få fram dem rätt. Det kan också vara svårt att förstå språk, ordens betydelse försvinner och det är vanligt att du förväxlar ord eller ljud.(Även tecken till stöd TAKK kan vara svårt att förstå.) Många äldre kan uppfattas som dementa. Ex. På frågan vilken ålder du har kanske du svarar 21 år fast du inom dig vet att du är 41 år. Du säger syster och menar dotter m.m. Du kan också vara bland dem som har svårt att räkna. Däremot är intellektet oftast inte påverkat.

Resultat genom övningar med mig
Det beror på hur svår språkskadan är. Övningarna är anpassade både för barn och vuxna och därefter även specifikt för dig.  Kommunikationsövningar med tecken till stöd TAKK och bilder som samtalsunderlag. Jag använder också IT-hjälpmedel för röst- och talträning samt dataprogram för minnesträning när det gäller språkliga förmågor samt läs-och skrivsvårigheter.Jag kommer att ge dig verktyg som stöd för nyinlärning som t.ex. en motivationsbarometer, en tidslinje, en skala där du kan ge uttryck för dina värderingar och attityder,ett släktträd, runda skisser som hjälper dig att komma ihåg årstider och klocka (tidsuppfattning),fotografier och bilder av händelser som stöd för minnet. Det som vi pratar om skrivs ner för våra kommande samtal. 

Dina starka förmågor-det är aldrig för sent!
Till skillnad mot vad forskningen kom fram till för bara ett tiotal år sedan är även den vuxna människans hjärna formbar. En stimulerande miljö är så bra för hjärnan att nya nervceller bildas och skador kan läkas och då särskilt när det gäller stimulans i form av musik och rytm.
De ord som kommer lättast är ofta de som uttrycker känslor. Det är vanligt att du är duktigare på att sjunga och använda ord i musikalisk form. Det beror förmodligen på att du då använder den högra hjärnhalvan. Dina starka förmågor och det du är duktig på är bra att ha som underlag när vi arbetar med det som är svårt. Vi börjar naturligtvis med det som är lättast.

Anhöriga och personal
Skattningschema,observationer och intervjuer är ett bra sätt att ta reda på vilka förbättringar som kan genomföras. Jag ger gärna råd och handledning om ni tycker att det behövs.